Ödsligt...

Inte så långt härifrån finns ett gammalt torp som stått öde i många år.

Grannarna berättar om ett syskonpar som alltid satt ute på den vackra verandan när man kom förbi. Så kom kriget och fastigheten togs över av militären. Nu står den och förfaller och man känner sig lite sorgsen när man går förbi denna vackra ödsliga plats.

Igår så åkte mina kusiner hem och på kvällen flyttade mina tjurar. Dom gick inte in i fållan frivilligt så det blev en lång och intensiv jakt innan de gav med sig och tjurigt lunkade upp på kärran hem. Så nu känns det lite ödsligt på torpet! Kramis